tisdag 31 januari 2012

Dagens två besök

Först ett oväntat besök av Elvis, barnbarnsbarnet alltså och hans mamma. Trevligt så det går inte att beskriva. På bilden har han just ätit lite. En liten solstråle helt enkelt!

Så ett besök hos Birgit (88 år ung), pigg och alert efter sin galloperation. Hon kommer hem från sjukhuset i morgon.

Det har gått bra att gå, snöfritt i stan och det är en klar fördel.

Mer har inte hänt idag men det är tillräckligt.

måndag 30 januari 2012

Istappar

Det blev bara en liten promenad runt kvarteret i dag. Är försiktig med knät så det blir bara kort-korta promenader. Lilla kameran fick följa med och jag tog några bilder där det runnit vatten efter berget och bildat is.

söndag 29 januari 2012

Tulpaner

Knappt jag vågar nämna det men i dag är knät mycket bättre :-). Törs ändå inte gå ut så jag har fotograferat tulpaner för veckans tema, less is more, på Fototriss. Känner mig rätt nöjd med resultatet. Det var i alla fall väldigt roligt att fotografera. Jag hängde upp fleesefiltarna (bakgrunder) på vitrinskåpet i köket och ställde blommorna i en vas på köksbordet och fotade dem en och en.

Som ögonfägnad här i ankdammsbloggen visar jag hela buketten. Tulpanerna slår ut fort i rumsvärmen och det blir för kallt att ställa dem på balkongen över natten. Vackert så länge det varar.

Fototriss 164 Less is more

Temat denna vecka är less is more. Måste kolla upp vad som egentligen menas. Svenska Wikipedias definition: .... inom konsten beskriver formens renhet för att uppnå den ultimata estetiken.

Min lösning blir att fotografera tulpanbuketten, eller rättare sagt, fotografera de enskilda tulpanerna för sig. Kanske inte så fantasifullt men det får duga.





Hos Fototriss finner du fler bilder på temat less is more

lördag 28 januari 2012

Knät strejkar

Dåliga knät strejkar, något hände igår, kan med möda hasa runt med rollatorn inne. Det är belastning som gör ont, värre än värst om jag råkar sträcka knäleden. Möjligen lite obehag utan belastning. Så jag får vackert hålla mig inne. Längtar efter en promenad om så bara till Ankhavet.

Om det inte går över under helgen får jag kontakta sjukhuset där jag köar för operation. Jag har nu köat 1 månad. Kötid som mest 3 månader.

onsdag 25 januari 2012

Senaste nytt

Ny dusch som är inflyttad i hörnet och nytt handfat med underskåp är på plats! Köksfläkten åtgärdad och "inbyggd". Snyggt och prydligt. Äntligen.

I morgon fortsätter arbetet med inglasningen av balkongen.

Birgit är på sjukhus, opereras i morgon. Det är gallan som ställer till det. Vi håller tummarna för lyckad operation och tillfrisknande. Hon har gått och dragit med feber, 38 och mer, en tid. Inte alls bra för en gammal dam.

tisdag 24 januari 2012

Mera bilder om ränderna som går aldrig ur

När jag åkte till tandläkaren i går träffade jag på olika ränder som kunde ha passat i temat ränderna går aldrig ur. Jag har inte tänkt på det som just ränder, som till exempel rulltrappans utseende.

Ränder i parti och minut och så länge Gärdets t-banestationen finns kvar kommer ränderna också att vara det.

Rulltrappan - bara ränder
Perrong och spår - mera ränder
Väggen - ränder åt olika håll

måndag 23 januari 2012

En krona kostar 6.000 kr

Hoppas att jag kan undvika tandläkaren ett tag nu. Han är skicklig men det är smått ångestskapande att umgås med honom. Så här inbjudande? ser det ut utifrån.


I väntan på tåget hem roade jag mig med att ta en massa bilder nere på perrongen, den här blev hyfsad.


Jag har bra reflexer på rullen märker jag nu.

söndag 22 januari 2012

Fototriss 163 Ränderna går aldrig ur

Ränderna har jag fotat i centrumbutikerna i dag. Först ut är trasmattor - ett klassiskt återbruk av textilier sedan flera århundraden.


Dessa vackert randiga glas fångar blicken och är dekorativa. Bygger också på gammal tradition.


Ränder finns även på skor. Jag gissar att det är ett relativt nytt påfund. Det ser piggt och trevligt ut.


Här hittar du fler bidrag på temat Ränderna går aldrig ur

Gårdagens fest

Vi var bortbjudna i går, både hämtades och fick skjuts hem av värdinnan. Det kallar jag service, tack för det! Dessutom var det väldigt trevligt, god mat och dryck. Sällskapets äldsta (88 år) drog sig tillbaka en stund och sov middag. Den yngste (nästan 4 år), enda barnet, tyckte inte att det var lika trevligt, bara en massa vuxna som pratade och inte engagerade sig i lekar.

fredag 20 januari 2012

Kryssning med förhinder

Eftersom jag fortfarande har vissa begränsningar vad det gäller att gå finns det många resmål som inte lämpar sig för mig. Jag har talat med maken om att göra en kryssningsresa och läst en massa annonser om kryssningar.

Man flyger till den plats båten utgår ifrån, genomför kryssningen och flyger sedan hem igen. Kryssningsfartygen verkar vara ett under av lyx (till ett högt pris) och en hytt med balkong ingår i planen. Det finns många olika resor, olika långa, till olika världsdelar.

Mitt största bekymmer är hur jag ska klara gåendet på flygplatserna. Men det ordnar sig väl på något sätt. I värsta fall finns möjlighet att låna rullstol (om man anmäler det i förväg).

Vad jag aldrig räknat med var att fartygen kunde ha inkompetenta kaptener som framför fartyg med 4.000-5.000 passagerare lite som de tycker och därmed sätter fartyget på grund! Det hände den 14 januari i år och det senaste jag läste var att 11 personer är döda och 21 saknade. (Rättat 21/01-12: Haveriet skedde fredagen den 13!)

Här är en länk till SvD "Det är inte farligt att åka på kryssning" men en bild på hur fartyget ligger kantrat i vattnet.

Jag var inte rädd efter Estonias förlisning, inte heller vid diverse andra otäcka händelser med flyg eller andra transportmedel. Terrorister i t.ex London, hemskt, många döda och skadade men om jag vill åka åker jag dit jag vill. Jag är inte heller rädd för att sticka iväg på en kryssning. (Priserna kanske sjunker nu?) Det jag skulle fundera både en och två gånger på är om jag verkligen vill åka till ett område där jordbävningar är vanliga eller oroligheter/uppror pågår.

För närvarande är jag mest rädd för halkan, att bryta en arm eller ett ben skrämmer mig.

Hantverkare

Ett steg närmare inglasad balkong, ett par "gubbar" har varit här och jobbat någon timme och de återkommer i slutet av nästa vecka. Fast jag tror inte allt blir klart redan då.

Firman som åtagit sig att göra en lätt renovering i badrummet samt fixa köksfläkten kommer på måndag. Känns skönt att det äntligen händer något.

Lite trist väder, för mig i alla fall. Halkan är lurig så jag gör inga promenader. Möjligen åker jag t-bana till ett eller annat centrum och knallar omkring där ett tag. Men det är inte särskilt roligt. Jag längtar efter mina fotopromenader, även om jag bara kommer ner till ankdammen men det blir inga promenader så länge det är halt. Rollator på halt underlag är en mardröm, den bara glider. Skulle det bli snö blir det för jobbigt att köra.

Nu gäller det att plocka fram lite optimism. Det kunde varit värre.

torsdag 19 januari 2012

Intill tredje och fjärde led - arvssynden

Drottning Silvias far, Walther Sommerlath, död 1990, var medlem i nazistpartiet. Drottningen har låtit göra en utredning rörande faderns förflutna, sådant som skedde innan hon ens var född. Den utredningen sågas av Kalla fakta i tv4 och där hudflängs drottningen för sin utredning.

Albert Speers dotter, Hilde Schramm, säger i programmet: "Man skulle önska att alla som är ättlingar klarar av att se på sina föräldrar kritiskt och själva fortsätta ställa kritiska frågor för att ta itu med familjens historia. Det spelar ingen roll om det är drottningen eller inte, det gäller alla."

Ovanstående formulering ... alla som är ättlingar (inte bara till nazister förmodar jag) fångar ju in alla människor. Det finns en hel del ättlingar till olika ogärningsmän (även dito kvinnor). Så mycket orätt som begåtts/begås världen över, i religionens namn, i politisk utövning eller kriminalitet i största allmänhet. Bland annat.

Med barndomens religiösa prägling kommer jag osökt att tänka på 10 guds bud. Detta hittar jag i makens konfirmationsbibel:

Du ska inga andra gudar hava jämte mig. 2 Mos 20:3.
Följden av att inte lyda detta budord kommer i 5:te versen:
....... Gud, hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led.

Med andra ord, du blir aldrig fri från din familjs förflutna, du får inte glömma och gå vidare, förfädernas missgärningar följer dig som en skugga i nuet. Vare sig du är ättling till en nazist eller annan typ av misshaglig person.

Om nu någon undrar så är jag varken rojalist eller religiös. Men ättling är jag och jag låter eventuella arvssynder vara begravda.

tisdag 17 januari 2012

Nya glasögon och ny kökslampa

Varit en sväng till centrum där jag beställt tid för utprovning av glasögon, för läsning och annat närarbete (vid datorn). Klarar mig inte med de billiga som man köper efter styrka. Jag behöver olika styrka på glasen men mest är det astigmatismen som ställer till det. Redan på torsdag ska jag till optikern.

Sen har jag köpt en ny kökslampa som fint matchar de gröna väggarna. Den


snygga grå PH5-lampan gillar inte starkare glödlampor numera, av någon anledning går de genast sönder. Men 60-wattare fungerar utmärkt. Fast då blir ljuset allt för svagt. Vi begriper inte var felet ligger så en ny kökslampa blev enklaste lösningen på det problemet.
Nya taklampan, färgen stämmer inte helt
För att få upp den nya lampan behövs en insats av den händige svågern. Jag skulle nog klara det men maken gillar inte att jag klättrar omkring på möblerna.

Nu ska jag ta rätt på om det går att reparera PH-lampan. Söka på nätet i första hand, kanske får jag något bra tips.

söndag 15 januari 2012

Mata änder

I dag har vi haft Samuel och hans pappa på besök. Tillsammans gick vi ner till Ankhavet och gräsänderna fick lite bröd. Det var flera sällskap med barn där och alla bjöd änderna på bröd.

Tanten återupprättad

Det är OK att vara tant! Läser i nätupplagan av Expressen om hur bra det är att vara tant. Det låter riktigt trevligt så som författarna Fatima Bremmer och Elin  Ek beskriver vad tantbegreppet står för. Några citat "sund och nykter syn på ­livet och tillvaron", "mentalt ganska krassa", "bra på att glädjas­ åt det lilla i livet", "bryr sig inte om mode och trender­" osv osv. Inser att jag är en helt solklar tant.

lördag 14 januari 2012

Ankhavet vid Edö

Vi gick vår vanliga runda ner mot sjön, det var halt och blåst kallt. Frisk luft fick vi i övermått och några bilder. I uppförsbacken hem orkade jag inte köra rollatorn, Lennart fick ta över och jag haltade bredvid.

Det blir inte någon större variation på bilderna när vi går samma runda. Gräsänderna är första anhalten. Eller som vi numera säger, Ankhavet. Det fryser till allt mer och vi såg flera gäng skridskoåkare susa iväg på isen.


Jag kunde konstatera att "min" svarta eka nu låg uppdragen på land. Det var i sista stund, den hade frusit fast i isen annars.

fredag 13 januari 2012

Fredagen den 13


13 anses som ett oturstal, förknippat med magi. Hotell har våning 11, 12, 14 - Den 13:de våningen trollar man bort. Visst är det magiskt tänkande? För att inte tala om Jesus och hans lärjungar, tillsammans 13 personer. Jesus förråddes av Judas som som var en av dessa 13. Dessutom korsfästes Jesus på Långfredagen.

Fredagen den 13 betraktas som en otursdag av många. Se ovan om Långfredagen. Dagens Nyheters nätupplaga för i går presenterar en undersökning Trygg-Hansa gjort. Färre skador rapporteras ske på fredagar den 13 (blir inte klok på om de menar 7% eller 3 %).

Min egen erfarenhet av otur just på fredag den 13 samlar in en enda händelse vad jag kan minnas. Jag skulle korsa en väg och svänga vänster och glider långsamt in i en parkerad bil. Min lilla Renault 4L får hela högerskärmen fram mosad medan den påkörda bilen får ett knappt skönjbart färgmärke på sin kofångare. Jag fick punga ut med 400:- direkt, förutom kostnaden för en ny skärm på egna bilen förstås.

Det räckte inte med att det var fredagen den 13, klockan var 13:13 - typ bingo i oturstal.

onsdag 11 januari 2012

Tandläkarbesök

Trots en mycket duktig tandläkare och en rotfylld ej smärtande tand var dagens tandläkarbesök en prövning. Det är mycket gamla (mer än 50 år gamla) minnen som överfaller mig när jag sitter i tandläkarstolen. Sadistiska skoltandläkare var nog mer regel än undantag när jag var ung.

Nåväl, den trasiga rotfyllda tanden hyfsades till och avtryck togs. Nu har jag en plåtskålla över tandresterna och om knappt två veckor ska kronan sättas på plats. Då måste mötande tand i underkäken filas ner lite, det blir för trångt annars. Alltid något att se fram emot.

Jag har tandläkaren på Gärdet och byter tåg vid Slussen. Passade på att ta några bilder med min gamla kamera från perrongens bortre del.

Vart ska Karl XIV Johan ta vägen när Slussen byggs om?

Katarinahissen, Gondolen, Katarina kyrka, Södra teatern
och så ett torn som jag inte känner till

tisdag 10 januari 2012

Amaryllisen blommar ännu!

Min mörkröda anaryllis blommar just nu på sin 3:de stängel, ytterligare en på väg! Eftersom jag har fotat amaryllisen tidigare och lagt ut bilder, två gånger faktiskt, finner jag det logiskt att fortsätta med det tills den helt blommat ut. Här kommer några färska bilder tagna med nya kameran.



Amaryllisen blommar

Årets julklapp för min del var en ny, fin kamera, Canon EOS 600D med kitobjektiv som heter EF-S 18-55mm 1:3.5-5.6 IS II  och häromdagen köpte jag ett stativ också. Det är mycket att testa, inställningar, knappar och annat. Jag har tidigare fotograferat en mörkröd amaryllis och nu blommar en tredje stängel (en fjärde! är på gång). Dessa blommor är inte alls lika stora som de tidigare, men vackra nog att tjäna som fotoobjekt.

Jag har experimenterat en lång stund med inställningarna, kameran sköter tiden och det här är resultatet. Som bakgrund har jag en vit fleesefilt och belysningen är 2 skrivbordslampor (samt rummets taklampa). Jag är inte fått till skärpan helt, men som en övning får det duga.

Först en bild med alla klockorna efter att jag vridit och vänt blomman så att dess vackraste sida visas.


Nästa bild är på den största klockan som öppnat sig fint.


Jag har aldrig tidigare skärskådat någon blommas inre på detta närgångna sätt. Med hjälp av kameran öppnar sig nya världar!

Säkerhet för barn i bil.

Vi gjorde en runda till Biltema och ICA Maxi i Haninge på förmiddagen. Handlade lite småsaker på Biltema och bunkrade upp med lite livsmedel från ICA.

På Biltema fick vi syn på bälteskuddar som barn kan använda när de växt ur bakåtvänd barnstol. Kan enligt texten på kuddarna användas från 4 år av barn mellan 15 och 36 kg. Undrar om det kan vara ett alternativ för vår, enligt egen utsago, mellanstora kille? Det skulle underlätta transporter i mycket hög grad.

Maken, här med mycket bestämd uppsyn, förevisar de två varianterna på bälteskuddar som Biltema förde.


På den tiden jag var ung mamma med barn födda i mitten av 60-talet fanns inte bilbälten i baksätet. Det var inte ens lag på bilbälte i framsätet! Vi hade dock tvåpunktsbälten fram och dåvarande maken installerade midjebälten till barnen i baksätet och så fick de sitta på decimeterhöga, ganska hårda skumplastdynor. Det fungerade utmärkt tills de var stora nog (i skolåldern) att använda vanligt bälte i en lite nyare bil.

måndag 9 januari 2012

Sant eller falskt?

I går hörde vi på nyheterna att en 10-åring övergavs av sin far efter en cupmatch i innebandy i Uppsala. Fadern körde hem (stockholmsområdet) och sonen skulle få gå hem.

Länkarna är blåmärkta här nedan.

Expressen i går skriver att pojken upptäcks av en namngiven ledare och ledaren ordnar skjuts åt pojken. Samme ledare ringer och talar med pojkens pappa som säger att ”pojken hade spelat för jävla dåligt och kunde gå hem”. Även cupgeneralen, också namngiven, uttalar sig och en privatperson har polisanmält händelsen.

Expressen i dag: Varken polisen eller socialen vet ännu vem pojken och hans pappa är och använder uttrycket "påstods ha lämnats ensam".

Gårdagens Aftonblad skriver om samma händelse.

I första artikeln förekommer namngivna personer. I den andra (min tolkning) ifrågasätts händelsen. Det är allvarligt vilket som: En 10-åring övergiven av sin far i kylan långt hemifrån. Eller så är historien påhittad av ledaren som framträder i artikeln.

söndag 8 januari 2012

En vanlig dag i mitt liv

Lennarts lunch
Anitas lunch
Efter en god och relativt näringsrätt lunch med en avrundande kopp kaffe gick vi ut, väl påpälsade, för vår vanliga promenad ner mot Magelungen. Rollator, kameror, sittdynor mm mm, det blev full packning och givetvis hälsade vi på våra vänner gräsänderna.

ankdammen är en branddamm
Solen går in bakom mörka moln och en ganska dramatisk himmel avtecknar sig. Isen, mycket tunn, har lagt sig. Skogen på andra stranden blev mycket mörk och det blir ljusspeglingar i isen, men så såg det ut.


En knapp halvtimme senare står Lennart uppe på badklippan och försöker hämta värme från solen medan jag fotar. Nu är himlen mycket ljusare.


Det var mödosamt att ta sig upp på klippan och ännu värre att komma ner. Rollatorn fastnade, hjulen ställde sig på tvären, men ner kom jag.

Det är mycket tunn is och isringar har fastnat på vasstråna och kvistarna kring stenen. Ser läckert ut fast bilden är lite i rörigaste laget. (Hur bär sig "riktiga" fotografer åt? De presenterar rena bilder, inga spretiga kvistar eller annat krafs.)



Sista fotot, med särskild hälsning till kära syster; tack vare dina stickalster håller jag värmen när det är kallt ute. (Maken kör med Folkes långkallingar.)


Gissa om det satt skönt med en whiskey när vi kom hem efter 2 och ½ timme!

fredag 6 januari 2012

Fotografering vid Magelungen.

Rustade med både gammal och ny kamera samt ett nyinköpt stativ sökte vi upp en lugn plats vid Magelungen. Målet var att testfota, främst att prova olika bländarvärden på båda kamerorna. Stativet upp nära strandkanten och sen satt jag på rullatorn och meckade med kameran. Det var jätteroligt!

Det är väldigt risigt, mycket sly, vid vattenbrynet. Det gör att bilderna ser skräpiga ut - precis som i verkligheten. Något ess till naturfotograf är jag inte, men som sagt, det var riktigt roligt. Bilderna är inte redigerade alls, jag har bara krympt storleken. Den första bilden är tagen med nya kameran


och nästa bild med den gamla. Batteriet i nya kameran höll inte i kylan, jag får skaffa ett till.

Snö och sol

Vid halvniotiden i morse tittade jag ut för att se hur soluppgången såg ut. Den såg inte ut alls, bara mörka moln. En dryg halvtimme senare hade molnen skingrats, solen var uppstigen men dold bakom ett hus. Det såg rätt fint ut, lite guldgult och orange kring molnen. Snön från i går kväll, ett tunt täcke, ligger kvar. Snöbilden och dagens solbild är båda tagna från balkongen och visar samma utsnitt av verkligheten.


Senare i dag ska vi gå ut en sväng, försedda med kameror och det nyligen inköpta stativet. Det ska bli spännande att testa hur det går att fotografera med stativ.

torsdag 5 januari 2012

Räknemästaren i farten

Det första Samuel sade när han vaknade i morse var: Behöver gå till ankorna. Nu blev det inte tillfälle till det men vi har lovat att nästa gång han kommer ska vi gå ner till ankhavet som han kallar det. Låter mer storslaget än ankdammen måste jag säga.

Det blev mycket sifferlek den här gången. Han tog siffror, började med 2 sexor. Visade sedan att det kunde bli 66 eller 69 eller 99 eller 96. Han körde sifferserier både fram- och baklänges, mest förtjust var han i att räkna baklänges. Till det lade han ut rätt sifferkombination. På det sättet räknade han ner från 99 till 1, helt på egen hand, med mig och/eller Lennart som publik. Vi skulle helst säga; vad blir det sen? Att han inte tappade tråden mer än någon enstaka gång var imponerande.

Nu när Samuel åkt hem måste jag säga att tystnaden är öronbedövande. Siffror och bokstäver undanlagda, andra leksaker undanplockade.

När det började snöa tog jag kort på snöfallet från balkongen (med blixt). Det ser verkligen ymnigt ut.

onsdag 4 januari 2012

Samuel på besök x 2

I söndags kom Samuel och stannade till måndag eftermiddag. Jag tog lite bilder när han lekte med bilarna och han blev lite irriterad på mig och kameran.


I dag hämtade Lennart honom och vi får rå om honom till i morgon. Vi har just ätit, han valde pannkaka och nu ska vi gå ut en stund, kanske ner till ankorna. Trist att det regnar men det är trots allt skönt att komma ut.

Det finns rejäla vattenpussar att hoppa i och vägar med liten eller ingen trafik. Bra för en lite kille med mycket spring i benen. Ankorna är på plats och Lennart har tagit med lite bröd som Samuel med koncentration slänger till ankorna.



Regnet gör att jag fotar lite snabbt - fukt är inte bra för kameror. Det blir fläckar på bilderna av små vattendroppar på objektivet, men jag gillar bilden där Samuel kastar brödet.

söndag 1 januari 2012

2011 ut - 2012 in

Ett väldigt mysigt, lugnt och stilla nyår firades hemma hos syster och svåger. De bjöd på god mat och dryck och naturligtvis sjöng vi snapsvisor, trevligt även om man inte snapsar. Vi pratade en hel del gamla minnen, bland annat resor som syrran och/eller jag gjort ihop med mamma. Karlarna sjöng en hel del till gitarrkomp och jag tror vi alla är mycket nöjda med kvällen.

Vi skålade in nya året i champagne på altanen och tittade på fyrverkerier som mer eller mindre fyllde himlen. Jag fick inte till några bra bilder på det, men ni vet väl alla hur tjusigt och festligt det är.